Allt färre unga i Sverige beskriver sig som feminister. Trenden syns i nya nationella mätningar – och på torget i Linköping hörs också tvekan inför etiketten. “Jag är absolut för jämställdhet, men jag står inte för den radikala feminismen som man ofta ser,” sa Peter Aho i Linköping (SVT Nyheter Öst).
Trenden i siffror
- Enligt Ungdomsbarometern har andelen 15–24-åringar som kallar sig feminister minskat från 34 procent (2018) till 24 procent (2024).
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, rapporterar att 16 procent av unga (16–29 år) anser att jämställdheten i Sverige har gått för långt. Samtidigt tycker 32 procent av pojkar att det är viktigt att pojkar är manliga och flickor är feminina – motsvarande andel bland flickor är 11 procent (se även tabellbilaga).
Röster från Linköping och analys från LiU
I ett inslag publicerat den 8 mars av SVT Nyheter Öst intervjuas unga på torget i Linköping om hur de ser på feminism och jämställdhet. Flera beskriver stöd för jämställdhet i sak, men osäkerhet inför begreppet feminism.
“Unga män och unga kvinnor rör sig ganska snabbt åt olika håll politiskt och värderingsmässigt,” sa Alma Persson, biträdande professor vid Tema Genus, Linköpings universitet (SVT Nyheter Öst).
Varför spelar det roll – och vad kan göras lokalt?
Forskning och myndighetsdata pekar på att normer påverkar ungas livsval. “Synen på normer kring kön kan påverka ungas val av utbildning, arbete eller föräldraskap. Normer som riskerar att bli begränsande kan påverka ungas möjligheter att etablera sig i vuxenlivet. Alla unga ska ha goda möjligheter till konstruktiva livsval. Det är därför viktigt att följa hur detta utvecklas över tid,” säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF, på myndighetens pressida.
För Linköping innebär utvecklingen en möjlighet till lösningsorienterade samtal i skolan, på fritidsgårdar och i studentmiljöer om språk, etiketter och värderingar – med fokus på vad jämställdhet betyder i praktiken. Här finns lokal kompetens nära till hands genom tematisk forskning vid Linköpings universitet, som kan bidra med kunskap i dialoger och workshops.
Att notera
- De redovisade siffrorna är nationella. Offentligt tillgängliga uppdelningar specifikt för Linköping har inte presenterats i de källor som refereras här.
- Intervjuerna på plats i Linköping hos SVT Nyheter Öst är kvalitativa och ska ses som röster från några personer, inte som en statistiskt representativ bild av alla unga i kommunen.